Petter Northugs naturliga intelligens

Petter Northug var en tid och då jag först skrev denna text, sedan Bjoern Daehlie  trätt tillbaka världens främste längdåkare på skidor.  Utan att ha kunnat observera Northugs åkstil vågar jag uppskattningen att den kännetecknas av samma överlägsna fysiska intelligens i längdåket som framträdde så naturligt och på något sätt självklart på pisterna då Ingemar Stenmark erövrade  dessa mer än  tre decennier tidigare. ”De e bar’ å åk”, det berömda svaret från Stenmark på en journalistfråga,  rymmer en djup insikt om hur man kan uppnå sina högsta idrottsliga mål genom att låta  kroppens naturliga ”intelligens”  arbeta.

Jag iakttog häromdagen en ekorre löpa på telefontrådar  på min ”soi” här i Bangkok, hoppande mellan trådarna – med betydande nivåskillnader sinsemellan – med osviklig balans, precision och kontroll. Varje ornitolog kan vittna om flyttfåglars osannolika navigeringsförmåga och minne, liksom zoologin kan redovisa otaliga vittnesbörd om djurens överlägsna anpassningsförmåga överlag  till omgivningen.  Och faktiskt, även de människor som lever nära naturen eller under de naturliga livsbetingelserna i det levande landskapet, nära de primära behoven av god och naturlig föda för att överleva –  dessa människor bär inom sig en smidig anpassningsförmåga som äger ett skönhetsvärde i sin funktionalitet, och som jag ofta frapperats av hos t ex den thailändska landsbygdsbefolkningen. Under  min jogg-  och promenadrunda  runt en vattenreservoir  nära min bostad, kan jag iaktta hur de  vanligen från nordöstra Thailand härstammande parkarbetarna är så insvepta i mot solen skyddande plagg att endast  ögonen syns,  instinktivt följande visdomen hos generationer av landsbygdsbor om att solen är farlig. Man frågar sig om  västerlänningar, med kanske hög utbildning och IQ, som frivilligt låter sig stekas av tropisk sol, egentligen är  intelligentare än dessa lågt utbildade lantbor.

Från hoppande ekorrar och thailändsk landsbygdsbefolkning – som ingalunda utmärkt sig idrottsligt  –  till den norska glesbygden: jag känner inte till Northugs träningsmetodik,  men en sak vet jag nu. Han är genom  sitt ursprung och sin hembygdskultur  betingad att maximalt utveckla sin naturgivna talang,  nämligen genom en sociokulturellt uppmuntrad motivation att nå högst ställda mål. Professor Sverker Sörlin vid KTH, själv skidåkare,  berättade i ett program i Vetenskapsradion för en tid sedan  – utifrån sin bok i ämnet  –  hur man i  Sör -Tröndelag kring Trondheim  ser längskidåkning som ett absolut högsta mål för självförverkligande och för att hävda glesbygdsbons ställning i nationen. Denna tradition bygger på en landsbygdskultur , och för den delen en glesbygdspolitik, inom vilken folket i de nära naturen liggande enskilda gårdarna  under generationer utvecklat en lidelse för skidåkning. På landsbygdsfolks vis förmedlades en praktisk. muntlig kunskap om skidåkning; skolorna deltog aktivt i denna kulturspridning och blev till drivhus för talanger såsom  Marit Biörgen och Petter Northug. Vidare spelade det tunga skogsarbetet en viktig roll för skidåkningen. De bästa skidtränarna var de starka skogsarbetarna. Transformationen från skogsarbete till skidträning skedde genom bl a myrlöpning.  Det var en långsam process i takt med kroppens naturliga uppbyggnadsförmåga. Det fanns en utomordenligt  stark arbetsmoral i denna bygd och det låg stor prestige i det tunga skogsarbetet. I bygden fanns en  –  mer naturmässigt och socialt än  religiöst betingad  –  puritansk inställning till  detta arbete.  På det politiska planet fångade det norska arbeiderpartiet upp sambandet mellan skogarbetarnas arbetsmoral och lidelsen för skidåkning till att framhäva denna som  en norsk nationalsport.

Marit Biörgen och Petter Northaug utvecklade sålunda  sin överlägsna idrottsliga talang  –  eller intelligens  –  under  mikrosociala betingelser som samspelade med en passionerad och starkt prestigepräglad kultur och med en optimal naturlig miljö. Det borde vara goda nyheter för norska ungdomar – men deras svenska bröder och systrar torde vara mindre gynnade i det avseendet.  Sverige är ju ett nog så framgångrikt idrottsland och sett över ett brett fält och över en längre tidsperiod  överlägset Norge. Det finns emellertid tendenser i det svenska samhällsklimatet som motarbetar högkaratiga prestationer, även om idrottsintresset hos allmänheten dock fortfarande är så starkt att  elitidrottarna känner motivation för att söka nå högsta tänkbara mål. Man blir  betänksam då t ex ett program om hälsa i P1 diskuterar idrottsträningen i svenska skolor och enbart uppehåller sig vid frågan om ungdomar som inte presterar lika bra som de bästa  ”mår dåligt” av detta, och att man måste sänka ambitionsnivån  för att de skall må bättre.  Ingenting sades om vikten av att sträva mot  höga mål för att förverkliga sina naturliga möjligheter  –  eller om vilken lycka det är för en individ att uppnå dessa sina må. Vi är långt borta från de norska skogsarbetaridealen, som  knappast innefattar begreppet ”må dåligt” i sin språkliga sfär. Och vår katastrofala svenska glesbygdspolitik ligger ljusår från den norska.

För att dock avslutningsvis spinna vidare på frågan om  människans inneboende ”naturliga” fysiska intelligens: sammanställningen  är problematisk eftersom  intelligensbegreppet ju eroderas och tappar sin skärpa om det tillämpas på allt för många egenskaper. Begreppet ”social intelligens” har ifrågasatts av den anledningen. Likafullt finner jag, som ni redan har förstått av denna artikel,  det otillfredsställande att enbart använda begreppet till att konnotera något i stil med IQ,  eftersom en så snäv typ av intelligens är otillräcklig för att hantera en mängd situationer i livet  –  som te x vikten av att undvika att utsätta sig för farlig solstrålning,  eller förmågan att bli världsbäst på skidor eller att  ta till sig skönheten i andra satsen av Mozarts Jupitersymfoni. Det är nog så att människan bara kan utveckla  sin fulla potential i samspel med naturen. Vi måste också  inse att djuren i många avseenden är smartare än vi.  Den store Goethe, som jag alltid återkommer till, insåg  vådan av för ensidig läsning av böcker och rekommenderade långa ridturer i det fria som omväxling.

Annonser

En reaktion på ”Petter Northugs naturliga intelligens

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s